jag spände mig och då sprack skjortan.


Det var längesedan jag hade ett sådant osnyggt ansikte som jag har idag. Men kände ändå att jag ville slänga upp ännu en bild på mitt nyklippta hår, så fick bli en kompromiss. Nu när jag har fått fixa det själv och de perfekta lockarna som frissan gjorde är borta så känns det mycket bättre.

Jag har förändras sen jag började gymnasiet, jag vågar mer. Jag skulle aldrig, no way in hell klippa av mig håret eller färga bort mitt blonda för 3 månader sen. Nu sitter jag här, med kort brunt hår. Man ska aldrig säga aldrig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0